Nästan 11.000 såg Torparsolen
Stämningen var tät på sista föreställningen, och applåderna för den samspelta ensemblen var både innerliga och intensiva. Till dett bidrog inte minst att Dan Idman, som ursprungligen spelade en av pjäsens huvudroller, men som under föreställningen bröt sin vrist i en hästolycka, nu återintog scenen med foten i paket. Dock inte som rollinnehavare, utan som hälsningstalare.
Som Västnyländska ungdomsringens ordförande kunde han också glädja sig över att Raseborgs sommarteater klarat av en utmanande pjäs med glans, och att man levandegjort lokalhistorien på ett tankeväckande sätt. Lars Huldéns sångspel Under torparsolen baserar sej på Hugo Ekhammars roman med samma namn, som i sin tur långt bygger på autentiska berättelser om torparlivet i Snappertuna i slutet av 1800-talet.
Under torparsolen är skriven uttryckligen för Raseborgsscenen, och uruppfördes 1973. Då samlade pjäsen nästan 14.000 åskådare, och sammantaget är nu Under torparsolen den pjäs som lockat nästmest publik till Raseborg. I topp ligger Kungen och Kristina, krönikspelet som startade festspelen 1966, och som även uppfördes 1967 och 1976.
Producenten Jan Lindroos sticker i alla fall inte under stol med att man gärna hade sett ännu högre publiksiffror denhär sommaren, speciellt som spelsäsongen var helt regnfri.
- Man kan ju inte vara missnöjd när publikmängden överstiger 10.000 personer, men personligen hade jag hoppats på ett ännu högre besökarantal när vi efter många års paus framför en pjäs med mycket tydlig lokalhistorisk förankring. Just den här typens skådespel har ivrigt efterlysts av såväl publik som kritiker, men när vi sedan uppfyller önskemålen så är man ändå inte särskilt intresserad.
Mest har Lindroos saknat den lokala västnyländska publiken.
- Vi har haft verkligt många besökare från Östnyland och Åboland, och givetvis många sommarboare, men västnylänningarna har varit färre än under de senaste åren. Möjligtvis är det här ett utslag för brist på västnyländsk självkänsla; vi uppskattar inte det som vi själva utför.
Han är ändå uppriktigt stolt över det som den drygt 40-hövdade ensemblen under ledning av regissören Sven Sid har åstadkommit under säsongens 20 föreställningar.
- Stämningen har varit på topp hela tiden, trots mängder av små olyckstillbud inom ensemblen. Musikaliskt är Under torparsolen en av de allra starkaste produktionerna på Raseborg, och enligt min åsikt har amatörskådespelarna gjort ett alldeles fenomenalt arbete. Gruppens enda yrkesskådis, Jan Korander, har här hela tiden varit ett inspirerande föredöme.
På den sista föreställningen uppvaktades Göran Wadenström med årets Sjutte-stipendium. Det här stipendiet instiftades av Andelsbanken Raseborg och Västnyländska Ungdomsringen år 2002, då Raseborgsteaterns mesta veteran Börje "Sjutte" Björklund spelade sin 25:e säsong. Priset tilldelas årligen en originell scenpersonlighet, som brinner för amatörteatern. Tidigare pristagare, förutom Sjutte själv, har varit Kim Snygg, Barbro Backman och Tapio Laasonen.
Raseborgs Festspel och sommarteater har i år firat 40-årsjubileum, med bl.a. en jubileumsföreställning av Under Torparsolen, och en nostalgikonsert i borgen. Jubilerandet fortsätter ännu under hösten, då man planerar att utge ett bildverk över de fyrtio åren, och ordna ytterligare en nostalgikonsert med Raseborgsmelodier på Tryckeriteatern i Karis.