PRESSRUBRIKER LEHTIOTSIKOT HEADLINES
Really not in Kansas anymore - Papper 12.7”Paras junamatka ikinä” - Kirkkonummen Sanomat 10.7
Hjärna, hjärta, mod - Hangötidningen 7.7
Aivot, sydän ja rohkeutta! - Hangonlehti 7.7
Trollkarlen i uppdaterad vinkling - Hufvudstadsbladet 5.7
Raasepori tuo klassikkosadun nykypäivään - Salon Seudun Sanomat 2.7
Där regnbågen slutar - Västra Nyland 2.7
Folkfest när tåget gick mot Oz - Västra Nyland 1.7
Hisnande färgglatt äventyr - Radio Vega Västnyland 1.7
Värikäs seikkailu Ozin ihmemaassa - Etelä-Uusimaa 30.6
Pyörremyrsky vie Karjaalta sateenkaaren tuolle puolen - Länsi-Uusimaa 18.6
Landet Oz nästan färdigbyggt - Västra Nyland 18.6
Raseborgs sommarteater laddar inför premiären - Radio Vega Västnyland 16.6
Endast hundrollen obesatt - Västra Nyland 26.3
Rollbesättningen i Trollkarlen från Oz klar - Radio Vega Västnyland 22.3
Trollkarlen från Oz – magisk men modern - Västra Nyland 19.2
PUBLIKKOMMENTARER
PRESSEN OM OZ
Really not in Kansas anymore
Papper mötte upp med Marika Karlsson, tjejen som spelar Doroty i Trollkarlen från Oz. Hon brinner för teater och trivs prima i de röda Dr Martens kängorna.Alla känner vi till den klassiska berättelsen Trollkarlen från Oz. I sommar sätter Raseborgs sommarteater upp en modern version av historien. Kansas har därför blivit Karis och Marika Karlsson spelar huvudrollen Doroty (jo faktist, i denna moderna version stavas namnet utan H).
Teaterlivet
Raseborgs sommarteater är ingen ny bekantskap för Marika, hon har varit med flera gånger förr. I år är det dock första gången som hon kliver upp på scenen som huvudkaraktären i en pjäs.
- Jag har mer att göra i år än tidigare men trött blir man inte, det är bara skoj. Gänget här består till stor del av samma gamla stammisar och man vet att varje dag kommer att bli rolig. Så är det första gången jag fått jobba med regissören Bobo Lundén, han är väldigt duktig. Det är ett hjärtligt gäng det här, vi peppar varandra och har kul ihop.
Marika har tidigare spelat mycket teater och skulle vilja jobba inom branschen i framtiden. Till hösten kommer hon därför att ta ett mellanår från studierna till teckenspråkstolk i Åbo för att söka in på teaterskolor i Sverige
- Jag vill verkligen satsa på teater! Att studera till teckenspråkstolk är väldigt intressant och skådespeleriet har lärt mig att använda kroppspråk, artikulera samt göra stora gester. Men känslan då man hör publikens applåder efter en föreställning, få saker klår den.
Rollen som Doroty
Det var inte självklart att Marika skulle söka rollen som Doroty. Marika säger själv att hon beslöt sig för att testa och så gick det helt enkelt bra. Det handlar om att tro på sig själv och satsa.
- Så måste man också våga vara sig själv. Det syns direkt om du låtsas. Visst blir man besviken då det kanske inte alltid går vägen men då har man i alla fall försökt.
Marika berättar att hon i början var fundersam över hur hon skulle framställa Doroty.
- Jag tycker det är lätt att spela roller som skiljer sig starkt från vem jag själv är. Att spela man eller monster exempelvis är enkelt. Men nu skulle jag gestalta en flicka. Jag satt med manuset i hand och funderade på hur en vanlig flicka skulle säga dessa repliker. Då jag sluta tänka och analysera gick det bra.
De röda kängorna
En modern version av pjäsen betyder likaså att Dorotys skor har blivit uppdaterade. Marika får därför göra sin långa vandring till Smaragdstaden i röda Dr Martens kängor istället för de klassiska rubin tofflorna.
- Visst är de coola? Det finns ju grundhistorien om Trollkarlen från Oz, den som alla kan. Men vi har lekt med den och gör en föreställningen på ett nytt sett med nya medel. Alla kan hitta någonting de kan relatera till och jag garanterar att det inte blir långtråkigt.
Efter gråt, skratt och timmar som bara flugit iväg kan jag inte annat än hålla med.
Sofia Wallgren, papper.fi 12.7
”Paras junamatka ikinä”
Maaginen ja musikaalinen matka Ozin ihmemaahan RaaseporissaMaaginen ja musikaalinen matka Ozin ihmemaahan Raaseporin kesäteatterissa oli loistava piristys stressintäyteisen työpäivän päätteeksi. ”Karjaan asemalta” Smaragdikaupungin porteille ja takaisin suuntautunut reissu oli paras junamatka, jonka allekirjoittanut on koskaan tehnyt.
Visuaalisen musikaalista Raaseporissa ruotsinkielellä esitettävää seikkailuklassikkoa voi suositella myös kouluruotsin lukeneille, hyvin pysyy kyydissä!
Hykerryttävimpiä hahmoja Ozissa olivat rohkeutensa kanssa kamppaileva, Per-Erik Krookin esittämä leijona sekä muutakin kuin olkea myssyn alle kaipaileva linnunpelätin Kim Snyggin hersyvän hauskana roolisuorituksena.
Peltimiehen ”sydämettömässä” roolissa taituroi inkoolainen Dan Idman.
Ilmiömäiseen suoritukseen yltää myös Minna Kettunen, joka lännen pahana Vera-noitana on vertaansa vailla. Sananmukaisesti hiukset pystyyn nostava roolisuoritus! Huikeaa.
Dorotyn vaativan roolin Raaseporissa hoitaa tyylikkäästi Marika Karlsson, jonka ihmishahmon Ozissa saanutta Toto-koiraa esittää viehkeä Alexandra Lindholm. Toton suurin toive koko keltaisen tiilitien kulkemisen aikana on namin saaminen. ”Jag vill ha godis”, toteaa Toto useammankin kerran ja ainakin ensi-illassa lempeäluonteisen koiran toive toteutui.
Ylitsevuotavan runsaasti.
Ohjaaja Bobo Lundén on täksi kesäksi tuonut yli sata vuotta vanhan kertomuksen tähän päivään kun 1800-luvun Amerikan Kansas on vaihtunut 2000-luvun Suomen Karjaaksi.
Trollkarlen från Ozissa esiintyy yli 40 harrastajanäyttelijää läntiseltä Uudeltamaalta. Monet heistä ovat tuttuja aiemmilta sesongeilta Raaseporin kesäteatterissa, mutta joukossa on myös monia uusia tulokkaita.
Tarinaa loistavasti eteenpäin vievien laulujen musisoinnista vastaa viisimiehinen orkesteri kapellimestari Teddy Granrothin johdolla. Teddy Granroth on myös säveltänyt mukaansatempaavat laulut tämän vuoden näytelmään.
Käsikirjoituksesta ja lauluteksteistä vastaa ruotsalainen (puoleksi paraislainen) teatterimaakari Bobo Lundén, mutta tarina perustuu tietenkin L. Frank Baumin klassikkokirjaan.
Lavastuksesta Raaseporin kesäteatterissa tänä suvena vastaa Petri Horttana, värikylläisestä puvustuksesta Anna Idman ja Katja Riski ja koreografiasta Annette Lundell ja Marie Turtiainen.
Trollkarlen från Ozia pääsee katsomaan 3. elokuuta saakka vielä 14 kertaa.
Lisätietoa www.raseborg.org/oz
Satu Holmlund, Kirkkonummen Sanomat 10.7
Hjärna, hjärta, mod
Med Trollkarlen från Oz har Raseborgs Sommarteater nog lyckats göra sin mest spektakulära föreställning genom åren.En drygt hundra år gammal amerikansk barnsaga (L. Frank Baums The Wizard of Oz) har regissören-manusförfattaren Bobo Lundén lyckats omvandla till ett rykande aktuellt inlägg om tillvaron idag. Utan att ge avkall på sagoberättandet. Fanatasygenrens popularitet håller ju dessutom i sig i alla ålderskategorier. Baum torde ha varit en av dess första representanter.
Överraskningar utlovade det konstnärliga teamet bakom föreställningen. Och det var inga överord. Petri Horttanas scenografi lyckades med fyndiga lösningar skapa en nästan psykedelisk förtrollning, och det var inte bara vridscenen som var en teknisk nyhet. Slutscenerna från tevestudion man naade argan list i intrigen, men blev ändå överraskad - var mer än vad man har sett i Raseborg. Teatern har genom åren skämt bort oss med effekter som man inte väntar sig av utomhusteater, men nu slog man nog all tidigare rekord i den vägen!
Överraskningarna gäller inte bara effekterna utan också dramats innehåll. Publiken hålls i spänning ända till slutet och det är nog inte Baums, utan Lundéns förtjänst. Vi håller tand för tunga - upplev föreställningen!
ESTETIKEN med masscener där färg och form - dräktdesignen Anna Idmans och Katja Riskis - skapar sagostämning och understryker det underliggande budskapet. Det sagoaktiga betonas t.ex. genom häxornas hiskliga peruker och häftiga sminkning (Dan Idman, Katja Riski). Annette Lundells och Marie Turtiainens koreografier är tuffa.
Föreställningen är inte bara för ögat utan också för örat. För levande musik svarar The Emerald Wizards: Teddy Granroth (som står för den nykomponerade, spännande msuken tillsamamsn med regissören), Olli Liljeström, Ingemar Mattsson, Alex Nissfolk, Jens Rosenqvist, Tapio Laasonen). Det slitna Judy Garland-örhänget ur filmen från 1939, Somewhere over the rainbow, hör vi som väl är inte mycket av. Däremot t.ex. Drottning Åkersorks (Katja Riski) fantastiska jazzsång och de flygande apornas rysliga rap! Som vi vet finns det gott om sångare i teatergänget. Och till dem får vi räkna Doroty (Marika Karlsson).
MARIKA KARLSSON lyser i den krävande rollen som Doroty, den mobbade flickan från Karis (!), som sveps bort av en virvelstorm och hamnar i sagolandet Oz tillsammmans med sin älskade hund Toto (i sinnevärlden spelad av snälla golden retrievern Nelli). Blott 13 år gamla Alexandra Lindholm gör en av föreställningens mest strålande tolkningar av Toto i Oz. Inte en sekund försummar hon sitt uppdrag som hund: kroppsspråk och minspel är obetalbara!
Vi vet att Raseborgsteatern genom åren har kunnat stöda sig på riktiga ringrävar: amatörer som är så scenvana att de är som proffs. Till dem hör bl.a. Kim Snygg (en rörande Fågelskrämman), Plåtmannen Dan Idman, det stora och imponerande, men lättskrämda lejonet Per-Erik Krook (alla tre med ett beundransvärt kroppsspråk), Tapio Laasonen, Göran Wadenström och ett otal andra (ett fyrtiotal medverakar på scenen, de flesta i många roller) genomduktiga skådisar. Också de allra yngsta tar sina uppgifter koncentrerat och intensivt. Man ser hur de njuter.
Föreställningen var redan vid premiären för en vecka sedan färdig och finslipad. Lundéns gerpp att låta skådespelarna forma sina roller i samspel med regissören gör att karaktärerna känns bekväma som väl ingångna favoritskor. Fast det emellanåt vimlar av folk på scenen känns helheten organisk, samspelet perfekt.
Ingrid Sandman, HangöTidningen 7.7.
Aivot, sydän ja rohkeutta!
Trollkarlen från Oz on monella tavalla Raaseporin ruotsinkielisen kesäteatterin kaikkien aikojen ennätyssaavutus: varsinkin näyttämöteknisesti, mutta myös musiikin, puvustuksen, näyttelemisen ja tanssikohtauksen kannalta.Käsikirjoittaja-ohjaaja Bobo Lundén on loihtinut tätä päivää kommentoivan ja satiirisen kriittisen kannanoton amerikkalaisen L. Frank Baumin yli sata vuotta vanhasta sadusta. Kaikki hävittämättä alkuperäisen fantasy- kertomuksen taijanomaista tunnelmaa. Näin on syntynyt kertomus, joka vetoaa kaikenikäisiin.
Seitsemänkymmentä vuotta sitten kertomuksen pohjalta tehtiin elokuvaklassikko, ensimmäisiä värielokuvia, jossa vain 17-vuotias Judy Garland sai läpimurtonsa. Hänen esittämänsä Somewhere over the Rainbow jäi ikivihreäksi. Toki se kuullaan teatteriesityksessäkin, mutta kaikki muu musiikki on uutta ja osittain tosi rajua. Kuten tunnettua, kesäteatterin vanhojen konkareidenjoukosta löytyy hyviä laulajia. Jälkikasvukin on teatterin viimeisimmän tuotannon perusteella taattu.
Juoni on siirretty Kansasista Karjaalle! Asta- pyörremyrsky tempaa teinityttö Dorotyn ja hänen Toto-koiransa Ozin satumaahan, jossa hän kohtaa Linnunpelättimen, Peltimiehen ja Leijonan. Kullakin on suuri toive. Doroty haluaa kotiin, Linnunpelätin oikeat aivot olkitoppauksen tilalle, Peltimies sydämen, jotta voisi tuntea ja pelokas Leijona rohkeutta. Totokoira haluaa koirien tapaan makupalan. Tätä kaikkea he lähtevät pyytämään Smaragdimaan suurelta velholta.
Matkalla sattuu tietenkin paljon uhkaavaa ja pelottavaa – mutta kaveria ei jätetä. Hyvät noidat (haltijattaret) toimivat Dorotyn taustatukijoina.
Kuten klassikkosadut useimmiten, tämäkin tarina kertoo oikeastaan ihmisen kehytyksestä aikuisuuteen. Sadulla on monta ulottuvutta. Sen voi tietenkin katsoa ja kuunnella vain värikkäänsä ja jännittävänä musiikkiviihteenä. Sadun magiaa on riittämiin. Mutta pelkää kevyttä kesäteatteriviihdettä se ei missään nimessä ole. Lundénin ja hänen samanmielisten avustajiensa tarkoituksena on panna ihmiset pohtimaan tärkeitä kysymyksyiä.
Raseborgs sommarteater on vuosien varrella kunnostautunut erinomaisella näytteliäsuorituksilla. Lundénilla on omat keinonsa houkutella esiin kunkin näyttelijän parhainta osaamista, olkoon rooli sitten suuri tai pieni. Porukan hyvä yhteishenki on käsinkosketeltavaa.
Näytelmästä voi nauttia osaamatta ruotsia kovin hyvin.
Ingrid Sandman, Hangonlehti 7.7
Trollkarlen i uppdaterad vinkling
Säger man Trollkarlen från Oz tänker de flesta på filmen från 1939 där Judy Garland gestaltar flickan Dorothy och Over the Rainbow sjöngs för första gången (och fick en Oscar för bästa sång). Både filmen och sången har verkligen gått in under huden på oss, blivit ikoner. Själva historien har ibland fått tolkningar som varit ganska vidlyftiga, parodier har givetvis förekommit.I Raseborgs uppsättning är Trollkarlen från Oz musikal med nykomponerad musik, förutom just Regnbågen, som finns med som melodi, men med ord som är harmoniserade med sammanhanget. Här är Doroty en tjej från Karis, hon trakasseras i skolan, skolkar, blåser bort från perrongen och krockar med ett par häxor. Marika Karlsson i huvudrollen syr snyggt ihop världarna, hon sjunger bra och agerar med precision.
Chans att associera
Grundhistorien utvecklar sig först som man väntar sig., Doroty och hennes hund Toto träffar Fågelskrämman, Plåtmannen och Lejonet och tar sig så småningom till Smaragdstaden där de träffar Trollkarlen, eller snarare hans inkarnationer. Regissören Bobo Lundén har gett uppsättningen populärkulturella utvikningar där det bara har varit möjligt. Alla i publiken ska ha chansen att associera. Den här tekniken är ganska rättframt publikfirande, och skulle också få grundhistorien att läcka ganska rejält om inte huvudkaraktärerna format en tillräckligt solid front.
Kim Snygg har under åren haft många olikartade roller på Raseborgs Sommarteater. I rollen som Dorotys vän Fågelskrämman får han samtidigt använda flera av sina talanger, plastik och tajming till exempel. Som komplement till honom jobbar Dan Idman fram Plåtmannen, som i den här utgåvan är en elektronisk pryl med eget operativsystem. Per-Erik Krooks Lejon är avväpnande, en stor, ängsligt egotrippad typ som till slut övervinner sig själv.
Ramberättelsen, med Doroty fäst vid en värld med sociala medier fungerar bra, men i sagans Smaragdstad hotar uppdateringarna ibland ta överhanden. Att en av Trollkarlens uppenbarelser är ett hårdrockband i full aktion är utmärkt, och att han själv (Tapio Laasonen) är programledare för ett ultraslimmat underhållningsprogram går bra. Kritiken mot den själlösa underhållningen och tokkonsumtionen tappar lite i intensitet dels för att den inte just utmanar oss - vi känner att vi tycker lika - dels för att den också använder samma uttryck som den kritiserar.
Men vägen till Smaragdstaden besväras inte av sådan rundgång. De dramatiska scenerna där fyrklövern och hunden Toto (Alexandra Lindholm, som på ett skojigt sätt matchar fyrbenta och genuint svansviftande retrivern Nelli, som ansvarar för scenerna i ramberättelsen) tar sig över floden och genom det farliga vallmofältet, är gestaltade med mycket folk i en uppfinningsrik koreografi. Den är gjord av Annette Lundell och Marie Turtiainen.
Anna Idman och Katja Riski har planerat dräkterna, hallucinatoriskt gröna för alla i Smaragdstaden, neongult och svart för häxan Västs (Minna Kettunen) slavar, påhittiga detaljer i huvudkaraktärernas outfits. Doroty av i dag har jeans och tröja - och ett par röda Doc Martens. Budskapet har i dag en lite annorlunda vinkel, om den klassiska filmen handlade om att ta ett stort steg i sin individuella utveckling får Doroty av i dag i stället arbeta för behålla sin integritet.
Ann-Christine Snickars i Hufvudstadsbladet 5.7
Raasepori tuo klassikkosadun nykypäivään
Raaseporin kesäteatteri tuo Ihmemaa Ozin taian ja opetukset nykypäivään ilman että sadun klassinen perusluonne tästä aikasiirtymästä kärsii.Bobo Lundénin sovitus L. Frank Baumin kirjasta kommentoi siinä sivussa monia aikamme ilmiöitä television hömppäviihteestä kolukiusaamiseen kautta junien epäluotettaviin aikatauluihin - kuulostaa referoituna sotkuiselta, mutta jokseenkin ihmeenomaisesti eriparisista aiheista nousee eheä kokonaisuus.
Jutun ytimessä on tietysti yksinäisen Doroty-tytön (Marika Karlsson) katoaminen mielikuvitusmaailmaan ja pitkä matka kotiin itseluottamuksensa ja onnensa löytäneenä teininä.
Matkan varrella hän joutuu kohtaamaan omat ja hiukan muidenkin demonit, voittamaanm vastustajansa ja ennen kaikkea itsensä.
Jokainen takoo itse oman onnensa, tuntuu Trollkarlen från Oz meille viestittävän.
Peltimies (Dan Idman) kaipaa kylmään tietokoneen vartaloonsa sydäntä, mutta siellähän se on koko ajan lymynnytkin näppäimistön alla. Leijona (Per-Erik Krook) haluaisi kasvaa viidakon pahimmasta pelkurista oikein rohkeaksi sankariksi, ja kun tiukka paikka tulee rohkeus löytyy - ja vain siksi, että Leijona osaa myös pelätä.
Linnunpelättimen (Kim Snygg) hatussa on pelkkiä heiniä ja sympaattinen otus haluaisi aivot, mutta niitäkään ei voi television mairea saarnamies (Tapio Laasonen) hänelle lahjoittaa. Ajattelun ihme pitää keksiä itse.
Trollkarlen från Ozin opetukset ovat ikiaikaisia ja universaaleja, ja siksi Bobo Lundénin rohkea ratkaisu tuoda satu nykypäivään toimii.
Raaseporin kesäteatterille erityinen toinen ja kolmas ulottovuus tuttuun tarinaan syntyy musiikista ja tanssista. Ollan jossain Broadway-musikaalin ja television Dance-ohjelman välimaastossa, jossa hienot yksilösuoritukset melkein jäävät tanssivan ja laulavan ihmisjoukon varjoon.
Kuten muutaman vuoden takaisessa Ringaren i Notre Dame-esityksessään myös Trollkarlen från Ozissa vaikutuksen tekee harrastajateatterin valmistumisen taso: kymmenet näyttelijät liikkuvat lavalla upean synkronosoidusti ja kaukana poissa on kesäteattereille kiusallinen puolihuolimaton näytteleminen.
Kim Snyggin fyysisesti mestarillisesta suorituksesta Linnunpelättimenä tai Dan Idmanin Peltimies-tulkinnasta voisi kuka tahansa kuukausipalkkaa nauttiva näyttelemisen ammattilainen ottaa mallia.
Myös esityksen tekninen toteutus on ensiluokkainen, liikkuvine näyttämöelementteineen, taustaprojisointeineen ja uskollisine äänentoistoineen. Raaseporin Broadwaylle voi jälleen kerran lämpimästi suositella kesäteatteriretkeä hiukan kauempaakin.
Tommi Aitio, Salon Seudun Sanomat 2.7
Där regnbågen slutar
På förtrollande äventyr i OzDet var som att se en bomb av artistisk urkraft brisera. När Raseborgs Sommarteater tog publiken till det magiska landet Oz för första gången kunde ingen ana vad som väntade. Oavsett om man hade sett alla föreställningar sedan barnsben eller var en fullkomlig novis gick det inte att förbereda sig på de känslostormar som pjäsen väckte. Med sin gripande berättelse, ljuvliga karaktärer och lavin av popkulturella referenser är det här en värld vi redan nu vill återvända till.
Förväntningarna var astronomiska. Trollkarlen från Oz kallades för Raseborgs ”mest krävande pjäs någonsin” och skulle få alla andra sommarspel vid ruinen att framstå som svartvita. Och den lyckades – men inte riktigt som vi hade trott.
Det var orkanen som förändrade allt.
När den mobbade, skoltrötta Doroty sveps i väg från Karis station har hon ingen aning om vad som väntar. ”Tåget från Åbo anländer om fem minuter till spår 2,” har högtalarna basunerat ut bara ögonblick tidigare. Men tåget kommer aldrig. I stället dyker häxan Asta i Öst upp och frammanar en virvelvind, som för den stackars Karistjejen och hennes hund Toto till ett rike där åkersorkar talar, ett fält av vallmo får de djärvaste av äventyrare att falla i djup slummer och en stad av smaragd dallrande hägrar vid horisonten.
En plats där inget är sig likt, men allting känns märkligt bekant.
Det magiska landet Oz.
Inte bara fyrverkerier
Det var orkanen som förändrade allt.
När stormen Asta drog över Finland i juni i fjol insåg regissören Bobo Lundén att 2011:s upplaga av Raseborgs sommarteater skulle bygga på L. Frank Baums klassiska saga.
Vi borde tacka vädrets gudar.
Inte bara för att premiären fick spelas i strålande solsken. Utan även för att fjolårets fruktansvärda oväder gav oss möjlighet att njuta av något alldeles fenomenalt i teaterväg. Trollkarlen från Oz är långt mer än bara en rolig saga med flashiga färgfyrverkerier och en Kim Snygg utklädd till halmgubbe som säger lustiga saker. Det är mer än bara en välkomponerad musikal med allt från nyskrivna rockkonserter och rapsessioner till en förkrossande vacker tolkning av Over the Rainbow ur Victor Flemings filmversion.
Det är en berättelse som verkligen vill säga något. Utan att den blir vare sig tråkig eller pretentiös.
En fet klump i halsen
Trollkarlen från Oz handlar om att växa upp. När äventyret börjar är Doroty (spelad av Marika Karlsson, skrämmande lik Amanda Seyfried från Mamma Mia!) ensam, barnslig och allmänt trotsig. Men under resan mot smaragdstaden börjar hon sakta förändras. I takt med att Karisflickan och hennes färdkamrater – Fågelskrämman (Kim Snygg), Plåtmannen (Dan Idman) och det härligt homoerotiska Fega lejonet (Per-Erik Krook) – tvingas konfrontera Oz förrädiska miljöer händer något inom dem.
Speciellt mellan den trasiga herrtrion blommar en härligt helyllig vänskap fram. Deras gemensamma drömmar om hjärta, hjärna och mod är rörande vacker, och lockar vid ett tillfälle nästan fram en tår hos mig. Och då har jag aldrig tidigare gråtit till teater. Någonsin.
Det är här charmen med Trollkarlen från Oz ligger. Inte i den påkostade videoscreenen som hägrar ovanför det magiska landet på bästa 1984-manér. Inte i de fantasifulla utstyrslarna som för tankarna till japansk anime som Naruto och Oh! My Goddess!. Absolut inte i den gråmurriga scenen, som närmast påminner om något man kan hitta på asfalten utanför Prisses grillkiosk dagen efter valborgsmässoafton.
Nej, det handlar om det som gömmer sig mellan raderna. De tysta blickarna, de varma omfamningarna och den rena glädjen som alla – från de minsta barnskådisarna till den garvade trotjänaren Göran Wadenströms Borgmästar Munte – utstrålar likt nebulosor på anabola. För att inte tala om pjäsens välriktade skrevsparkar mot vår samtid med all dess reklamhets, twitter-knarkande och sensena tåg.
Åh, så, rätt
Efter två timmar av ömsom gåshud, ömsom ögonorgasmer vill jag bara krama alla vansinnigt duktiga skådespelare, av vilka den klaraste lysande stjärnan faktiskt är lejonet Per-Erik Krook. Aldrig tidigare har leopardmönstrade byxor, glamrockigt fluffhår och rosa rosett känts åh, så rätt. Hans växlingar mellan hulkande vrak och spinnande kissemiss resulterar i såväl bubblande fniss som skyhög igenkänningsfaktor för mig och alla andra män som inte är kapabla att vara macho.
Men ingen, ingen av alla dessa känslor, hade jag kunnat känna utan det kreativa geni som är skådespelets regissör.
Bobo Lundén var orkanen som förändrade allt. Med Robin Hood tog han Raseborg tillbaka till sin forna glans – och i Trollkarlen från Oz skulle han frälsa oss alla. Lundén blåste in, flammade av passion och skakade den anrika teatern vid ruinen i dess grundvalar.
Nu är stormen är över. En ny morgon gryr över Raseborg. Och regnbågen som skimrande slutar mitt på scenen är så vacker att den lika gärna kunde vara gjord av äkta magi.
Benjamin Knopman i Västra Nyland 1.7
Folkfest när tåget gick mot Oz
Raseborgs sommarteater uppförde i går Trollkarlen från Oz i strålande solsken. För somliga var pjäsen den första de såg vid ruinerna.
Ett besök på Raseborgs sommarteater handlar inte bara om kulturupplevelsen. Minst lika viktigt är att mingla runt med en grillkorv i handen.
I premiärvimlet syntes många bekanta ansikten. Riksdagsledamoten Thomas Blomqvist anlände med familj, kulturpersonligheten Ralf Friberg tassade runt med käpp och valda delar av VN:s redaktion gled omkring i sällskap av sina livskamrater. Men skådespelet gästades även av mindre vana teaterbesökare. En av dem var Lasse Mäki-Hokkonen, som aldrig tidigare hade sett en pjäs vid slottsruinen.
– Man kan säga att min sommarteateroskuld ryker i dag, sade han innan tåget gick mot Oz.
– Jag har höga förväntningar. Som barn såg jag filmen – på engelska, utan undertext – och då förstod jag inte mycket. Det ska bli intressant att se vad sommarteatern gör av Baums verk.
"Jag är här med morsan"
En som däremot har varit med länge i teatersvängen är Inge Åkerlund från Kyrkslätt.
– Jag har själv spelat i Fallåker teater i Esbo. Trollkarlen från Oz är en mycket bekant pjäs för mig, jag brukar se en svartvit gammal inspelning från Svenska teatern tillsammans med mina barnbarn. Svenskis uppförde Oz för länge sedan, med Marion Rung i huvudrollen.
Vid ett bord satt en välbekant herre och sörplade kaffe. Det var Lennart Biström – skogsbrukare, ex-kommunalpolitiker och Skåldöprofil.
– Jag är här med morsan. Jag försökte få med pojkarna, men för dem handlar allt bara om jobb, jobb, muttrade han.
"Detta är teater!"
När pjäsen var över, och de smattrande applåderna hade ebbat ut, linkade Ralf Friberg försiktigt fram till scenen. Där höll han ett tacktal som omdefinierade begreppet "överväldigad".
- Detta är teater! På många år har jag inte sett något liknande i Raseborg, men nu har ni bevisat att Raseborgs Sommarteater har en plats i den europeiska teaterkulturen. Jag föreslår att ni hädanefter kallar er "Raseborgs nya sommarteater".
Efter hyllningssången gick han iväg med raska steg - utan käpp.
- Han är helad, utbrast skådespelaren Dan Idman från scenen.
Också Lasse Mäki-Hokkonen såg ut att vara djupt tagen av pjäsen. Han stod i de myllrande folkmassorna, med något frånvarande i blicken, och tittade ut i ingenstans.
- Jag fick riktigt chills!, avslöjade han.
- Eftersom det här var så här bra måste jag komma nästa år också.
Benjamin Knopman i Västra Nyland 1.7
Hisnande färgglatt äventyr
Årets pjäs på Raseborgs sommarteater tar dig iväg på ett hisnande färgglatt äventyr.Karisflickan Dorothy, Marika Karlsson, med sin hund Toto, Alexandra Lindholm, sveps iväg med en storm och kommer till landet Oz.
Där börjar hennes vandring mot Smaragdstaden för att möta den mäktiga trollkarlen som kan sända henne hem igen.
På vägen möter hon fågelskrämman utan hjärna, plåtmannen utan hjärta och lejonet utan mod.
Vår reporter Malin Valtonen satt bänkad under premiären och tyckte årets uppsättning är det bästa sedan pjäsen Grease för 11 år sedan.
Lyssna till diskussion i Radio Vega Västnyland 1.7
Värikäs seikkailu Ozin ihmemaassa
Raaseporin kesäteatteri tuo L. Frank Baumin ”Trollkarlen från Oz” -klassikon Snappertunaan Raaseporin linnan raunioille uutena ruotsalaisen, puoliksi paraislaisen ohjaaja Bobo Lundénin musikaalisena versiona. 1800-luvun Amerikan Kansas on vaihtunut nykypäivän Karjaaksi, mutta nytkin pyörremyrsky vie Dorothyn (Marika Karlsson) ja hänen Toto-koiransa (Aleksandra Lindholm) sateenkaaren tuolle puolen, Ozin ihmemaahan. Noin vain ei pääsekään takaisin Karjaalle, on lähdettävä vaeltamaan keltaista tiilitietä pyytämään mahtavan velhon apua.
- Tämä sopii kaikille, lapsille, nuorille, eläkeikäisille, teatterimaakari Bobo Lundén lupaa. Lundénin ensiohjaus Raaseporissa oli viimekesäinen ”Robin Hood” -musikaali, jonka näki yli 14.000 katsojaa.
Vaikka ”Trollkarlen från Oz” on ruotsiksi, kerrotaan juonen mukana pysymisen olevan vaivatonta niillekin, joiden äidinkieli ei ole ruotsi. Näytelmä esitetään kaksikymmentä kertaa aina 3.8. asti, ensi-iltanaan 30.6.
- Tämä on klassikko ja yksi ensimmäisiä, niin kutsuttuja technicolor-filmejä. Juuri elokuva tunnetaankin paremmin kuin alkuperäisteos. Ruotsiksi tämä klassikko on aina ”Trollkarlen från Oz”, suomeksi se tunnetaan ennemminkin ”Ihmemaa Ozina”, kun sen ruotsinkielinen nimi tarkoittaa ”Oz-maan Velhoa”, Raaseporin kesäteatterin tuottaja Jan Lindroos täsmentää.
Maagisen seikkailutarinan käänteisiin pujahti yli neljäkymmentä länsiuusimaalaista harrastajanäyttelijää. Rooleihin hakijoita oli noin sata. Koirarooliin haki muutama hauva, joista Totoksi valittiin Nelli-niminen tassuttelija, joka esittää ”aidon” koiran roolin näytelmässä.
-Meillä on kyllä todella koiramainen koiran esittäjä, Lindroos sanoo.
Pyörivä lava, variksenpelätin ja peltimies
Raaseporin kesäteatteri on Suomen suurin ruotsinkielinen kesäteatteri, katsomoon mahtuu 1.200 katsojaa. Näytelmän kulkua tukee viisihenkinen orkesteri, jota johtaa Teddy Granroth. Tietenkin kappaleisiin kuuluu ikivihreä ”Over the Rainbow” joka tuli tutuksi Judy Garlandin esittämänä vuoden 1939 elokuvaversiossa ja monia muita Granrothin säveltämiä lauluja.
- Ja se, että kesäteatterissa on live-musiikkia on iso juttu, Lindroos toteaa.
Näyttämön muuttaminen Oz-maaksi ja Smaragdikaupungiksi vaatii lavastaja Petri Horttanan mukaan keskittymistä todellisuuteen ja tarinaan. Näyttelijöiden maskeeraus jännittäviksi roolihahmoiksi on otettu tosissaan ja uutta Raaseporin kesäteatteria on siltä osin luvassa.
- Tänä vuonna on todella paljon tekniikkaa. On suuri valkokangas ja pyörivä lavakin, se pyörii ilman moottoria! Tässä tarinassa on niin monta eri miljöötä ja maata. Näyttämöstä tulee todella värikäs. Meikkiin ja puvustukseen olemme myös panostaneet. Ennen emme ole juurikaan meikanneet näyttelijöitä, se on uutta. Onhan se niin, että kesäteatterissa voi yllättää sade ja helle, Lindroos kertoilee. Kun näyttämöllä seikkailee sinisiä pienokaisia, lentäviä apinoita, Smaragdikaupungin vihreää väkeä, laulavia unikkoja ja hyviä sekä pahoja noitia, tarvitaan luova puvustaja. Persoonallisen hahmokavalkadin on puvustanut Anna Idman Katja Riskin kanssa.
- Minut on löydetty roskiksesta, Peltimies eli hopeanhohtoiseksi puettu ja meikattu Dan Idman esittäytyy.
- Jotkut eivät ole päässeet helpolla, useimmilla voi olla viidestä seitsemäänkin puvunvaihtoa eli monta roolia, lavamestari Kim Snygg huikkaa. Hän esittää variksenpelätintä, joka liittyy yhtenä hahmoista päähenkilön matkaan.
-as- Etelä-Uusimaa 30.6
Pyörremyrsky vie Karjaalta sateenkaaren tuolle puolen
Musikaalinen ja maaginen matka kuljettaa katsojat fantasian maailmaan.
Tervetuloa Raaseporin kesäteatteriin.
Tänä vuonna Ozin ihmemaan on lavastanut Petri Horttana, ehtii tuottaja Jan Lindroos esitellä ennen kuin ensimmäiset sadepisarat alkavat tipahdella taivaalta infotilaisuuteen saapuneiden tidotusvälineiden niskaan.
Sateenvarjot napsauttaen auki ja sateen ropinan lomassa kuulemme, kuinka Raaseporin kesäteatteriin on ensimmäistä kertaa rakennettu pyörivä lava kuljettamaan katsojat läpi fantasiamaailman muuttuvien maisemoiden.
- Meillä on myös monia muita teknisiä innovaatioita ja yllätyksiä. Tämä on maaginen ja musikaalinen matka, lupaa Lindroos.
Sade yltyy ja siirrymme ensin katoksen alle, sitten suurimman ryöpyn alta suojaan kahvilakatokseen. Myös itse tarina alkaa myrskystä.
Ozin ihmemaa-klassikkoelokuvan nähnett varmasti muistavat, miten Dorothy-tyttö ja hänen koiransa Toto joutuvat hurrikaanin silmään Kansasissa ja lentävät ihmemaahan.
Teatterin lavalla seikkailu alkaa Karjaan asemalta. Pyörremyrsky sieppaa mukaansa tytön, koiran ja aseman penkin ja matka jatkuu sateenkaaren taa.
Raaseporin kesäteatteri on Suomen suurin ruotsinkielinen kesäteatteri. Tällä kertaa näytelmässä on mukana 40 harrastajanäyttelijää, joita ohjaa Bobo Lundén.
Tunelmaa kohottaa oikea viisihenkinen orkesteri ja varta vasten sävelletty musiikki, josta vastaa Teddy Granroth.
Mutta nyt vettä tulee kuin saavista kaataen. Onneksi olemme sisällä, emmekä katsomossa kesken näytöstä.
Tuottaja vakuuttaa, että saaristoilmasto on yleensä kesäteatterin kannalta suosiollinen ja sadepäivinäkin ilma usein selkiintyy illaksi.
Jännittäviä myrskyn hetkiäkin on koettu, mutta erittäin harvoin on jouduttu keskeyttämään näytöstä.
Teatterin paikka Raaseporin linnan raunioiden kupeessa Snappertunassa on jo sinällään otollinen ruokkimaan mielikuvitusta.
Hetken odottelun ja jutustelun jälkeen sadekuuro laantuu.
Ulkona ilma on raikas ja täynnä intoa ja jännitystä. Kokeneet harrastajanäyttelijät testailevat poskimikkejään ja vihreäpukuiset fantasiahahmot virittelevät peruukkejaan.
Joku lapsinäyttelijä on onnistunut kastelemaan asunsa, mutta intoa ja hypähtelyä riittää siitä huolimatta.
Pääosan esittäjä Marika Karlsson on valmiina, kuten myös kaksi hyvää noitaa ja koira.
Ohjaaja pyytää esiintyjät lavalle.
Karjaan aseman penkki on pudonnut Idän pahan noidan päälle. Jäljellä on vain punaiset maihinnousukengät, joissa on taikavoimaa.
Paikalle viillettää Ozin outoa ja hupaisaa pikkuväkeä.
Pohjoisen hyvä noita Urda ojentaa kengät Dorotylle ja matka voi alkaa.
Joukkoon littyvät Variksenpelätti, Tinamies ja Leijona.
Ihmeiden aika ei ole ohi.
Taivaalla pilvet väistyvät ja lavalla smaragdikaupungin portit avautuvat Dorotylle ja hänen seuruelleen.
Trollkarlen från Oz Raaseporin kesäteatterissa 30.6 alkaen 20 esitystä 3.8 saakka. Normaalihintaiset liput 22/12 euroa (lapset alle 13 v.), varaukset 0600-12550.
Elina Laiho, Länsi-Uusimaa 18.6
Landet Oz nästan färdigbyggt
Skådespelarna slipar sina roller och repliker, folk yr omkring. Emellanåt slår regnet i backen, sedan tittar solen fram. Snart är det premiärdags. Smaragdstaden tar form.Allting har gått vägen så här långt. Regissören Bobo Lundén är väldigt nöjd med rollbesättningen och insatserna från hela teamet. Scenografi, musik, dräkter – allting stöder helheten som kallas både magisk, medryckande och musikalisk.
Endast några veckor återstår till premiären av Trollkarlen från Oz torsdagen den 30 juni. Eftersom Oz är ett land där det händer magiska och fantastiska saker, har teamet ställts inför många utmaningar. Hur gestaltar man i praktiken ett sjungande vallmofält? En flygande regnbåge? En trappa som kommer och går?
– Vi lovar att publiken blir överraskad, säger Jan Lindroos, producent för sommarteatern och verksamhetsledare för Västnyländska ungdomsringen.
Vridscen, videoscreen
Scenografen Petri Horttana och Bobo Lundén hittade snabbt ett gemensamt språk, och i fråga om de konkreta lösningarna har Kim Snygg haft en nyckelroll.
Många tekniska innovationer prövas vid Raseborgsscenen i år. Vridscenen som byggts drivs dock snarare med slavarbete än teknologi. Däremot är en videoscreen för första gången i bruk på utescenen.
– En väldigt stor sådan, säger Petri som trivts med att bygga upp en visuell värld där verklighet och saga möts.
– Vridscenen behövs för det finns så många underbara miljöer i landet Oz. Det blir både rörelse och rytm, säger Bobo.
Kretsgång och cirkel
Cirkeln är en central form som går igen på olika sätt, inte bara i vridscenen.
– Känslan av rundhet, av en resa i evighet. Det är genomgående samma grundtanke, enkelt men genialt, säger Bobo.
Viktig är också musiken och kapellmästaren Teddy Granroths insats. Allt från enkla melodier till rockande grepp utlovas.
Samhällskritik och saga
Bobo Lundén, som också skrivit manuset på basen av boken, brinner för berättelsen som är samhällskritik och saga på samma gång. Det finns symbolik och mening i både detaljer och helhet. Ordet blir kött, säger han.
– Varje person behöver mod, hjärta och hjärna. Mod att stå för det hon tycker och inte låta sig påverkas av andra. Och av reklamen som vi matas med.
Huvudpersonen Doroty (Marika Karlsson) och hunden Toto sveps i väg av en virvelvind från tågstationen i Karis och landar med bänk i landet Oz. Den resa Doroty gör i Oz sker på flera plan. Vännerna i Oz, Fågelskrämman (Kim Snygg), Plåtmannen (Dan Idman) och Lejonet (Per-Erik Krook) är samtidigt olika sidor av henne själv. Mera om handlingen ska inte yppas i det här skedet
Fyrtio amatörskådisar
Originaluppsättningen i Raseborg motsvarar inte exakt den kända filminspelningen från 1939, men det finns element att känna igen.
Sammanlagt medverkar 40 amatörskådespelare från hela Västnyland. De är allt från medborgare i Munterland, plåtskog, flod och vallmofält till åkersorkar, småhäxor, slavar, flygande apor och regnbågsfolk.
– Jag är med för 22:a gången i Raseborg. Den här gången är jag flygande apa, militär och regnbågsbärare, säger Kåre Collin.
Han tycker att Bobo Lundéns sätt att involvera alla är det bästa som hänt Raseborgs sommarteater.
– Ingen känner sig utanför. Oberoende av roll är man lika viktig.
MARIT LUNDSTRÖM, Västra Nyland 18.6
Raseborgs sommarteater laddar inför premiären
Trollkarlen från Oz på Raseborgs sommarteater innehåller mer teknik än någonsin förr.Pjäsen utspelar sig i en fantasivärld och det innebär en hel del utmaningar. Bland annat kommer det att finnas en jättelik teveskärm där det visas videobilder och scenen kan röra sig på olika sätt.
Regissören Bobo Lundén säger att årets pjäs också har ett politiskt budskap. Bland annat vill han ifrågasätta all den reklam som vi dagligen utsätts för.
- Vi vill inte missionera och den här pjäsen passar för alla. Det vi vill säga är att varje människa duger och att man ska lyssna på sig själv, förklarar han
Karis tågstation inspirationskälla
Årets pjäs "Trollkarlen från Oz" handlar om flickan Dorothy som förflyttas från sitt hem till landet Oz, där olika möten och händelser leder till att hon växer som människa.
I pjäsen är det Karis som är Dorothys hem och scenografen Petri Horttana berättar att det är området runt Karis järnvägsstation som har inspirerat scenens färgspråk.
- Det har varit en utmaning att gestalta fantasivärlden som Dorothy rör sig i, säger han.
Radio Vega Västnyland 16.6
Endast hundrollen obesatt
– Vi söker fortfarande en hund, men annars är rollerna besatta. Och vi har även hundkandidater, säger Jan Lindroos om rollbesättningen för sommarens pjäs Trollkarlen från Oz på Raseborgsscenen.En intensiv tre månaders repetitionsperiod har inletts för Trollkarlen från Oz, som har premiär strax efter midsommar och regisseras av Bobo Lundén. Rollbesättningen är klar och för ungefär en vecka sedan möttes gänget i Borgkila som vid sidan av Tryckis i Karis är övningsplats.
Tillsammans med Marika Karlsson i huvudrollen som Dorothy agerar hunden Toto som spelas av Alexandra Lindholm. Dessutom behövs en riktig hund.
– Ja, vi söker en hund just nu. Vi har några bra hundkandidater. Av hunden krävs främst att den är lugn och glad och tycker om människor och inte lätt blir skrämd. Men sen handlar det ju också om att husse och matte kan ställa upp. För det behövs övervakning också, säger Jan Lindroos från Västnyländska ungdomsringen.
Fågelskrämma och Plåtman
Pjäsens Dorothy och Toto får sällskap på vägen till Smaragdstaden av Fågelskrämman som ska gestaltas av Kim Snygg, Plåtman som görs av Dan Idman och Lejonet som spelas av Per-Erik Krook.
Under sina äventyr möter de bland annat borgmästaren i form av Göran Wadenström, drottning Åkersork i Katja Riskis skepnad och de flygande apornas ledare Kåre Collin. De träffar också den goda häxan Glinda som spelas Emilia Ekström, den vedervärdiga häxan Vera i Minna Kettunens skepnad och den underbara trollkarlen som görs av Tapio Laasonen.
I många roller ses med andra ord gamla erkänt säkra innehavare som år efter år ställer upp på Raseborgsscenen.
Försök till vridscen
– Vi hoppas snön smälter snabbt bort! Vi borde absolut komma ut till spelplatsen för scenen behöver repareras. Den är i dåligt skick på vissa ställen, säger Jan Lindroos.
Scenbygge, dekor och dräkter ställer i år extra stora krav. Avsikten är att bygga någon form av vridscen.
Alla utöver huvudrollsinnehavarna spelar många roller, omkring fyra-fem, och de ska hela tiden byta dräkter.
MARIT LUNDSTRÖM i tidningen Västra Nyland 26.3.
Rollbesättningen i Trollkarlen från Oz klar
Rollbesättningen i pjäsen "Trollkarlen från Oz" på Raseborgs Sommarteater är nu färdig.- Intresset att vara med i årets uppsättning var stort, berättar Kim Snygg, som spelar Fågelskrämman. Mellan 80 och 90 personer ville vara med, men tyvärr fanns det bara plats för 45 på scenen.
Kansas har blivit Karis
I den ursprungliga berättelsen råkar huvudpersonen Dorothy ut för en tornado i Kansas och flyger iväg till landet Oz. I pjäsen på Raseborgs Sommarteater har Kansas bytts ut till Karis och bland annat tågstationen kommer att synas på scenen.
En aktuell pjäs för alla åldrar
Per-Erik Krook, som spelar Lejonet utan mod, säger att pjäsen är aktuell på många olika sätt.
- Det handlar bland annat om mobbning och om att våga växa som människa.
Trettonåriga Alexandra Lindholm ska spela rollen som Dorothys hund Toto. För henne är "Trollkarlen från Oz" en ny bekantskap, men hon tycker att det är en berättelse som passar för alla åldrar.
På scenen i sommar ser vi också bland annat Tapio Laasonen som Trollkarlen, Dan Idman som Plåtmannen och Marika Karlsson som Dorothy.
Radio Vega Västnyland 22.3.
Lyssna på intervju på YLE Arenan
Trollkarlen från Oz – magisk men modern
Bobo Lundén och Teddy Granroth jobbar för högtryck – musiken är central när Raseborg förvandlas till det underbara landet Oz. Huvudrollen som Doroty kommer att spelas av Marika Karlsson.Det osar av inspiration och energi när ett nyckelgäng kring sommarens pjäs Trollkarlen från Oz på Raseborg strålar samman. Manusförfattaren och regissören Bobo Lundén har full växel i.
– Jag kastar banala inspirationer kring musiken till Teddy som gör att det blir något intelligent och vackert av dem, säger han om det intensiva samarbetet med Teddy Granroth som komponerar musik till pjäsen.
– Vi har jobbat hårt några kvällar – och ja, sextio-sjuttio procent är klart. Vi har en bild av hur det ska bli, säger Lundén som kommit över från Sverige för att blöta och stöta upplägget.
50 på scenen
Musiken är central. Av 126 manussidor är det endast 30 som inte innehåller musik, påpekar Lundén.
Granroth berättar att musiken kommer att bli väldigt bred och bestå av allt från hiphop, gospel, ballader, rytmiseringar på skrot och metall. Tio sångnummer ingår av vilka huvudrollen Doroty ska uppföra tre solo.
– Och när vi valde skådespelare lade vi i år extra mycket vikt vid sång- och musik. Det var över hundra som ville med, och vi valde femtio. Hälften måste tyvärr lämnas utanför i år, säger Jan Lindroos.
Flicka som växer
Ett viktigt val handlade om huvudrollen som Doroty – den unga flickan som tillsammans med sin hund Toto bärs bort av en virvelstorm och hamnar ovanför regnbågen i det underbara landet Oz. Valet föll på Marika Karlsson.
– Scenen tycker om henne, och det gör jag också. Hon är en oslipad diamant, säger Bobo Lundén.
Marika Karlsson ser Doroty som en spännande gestalt: En osäker flicka som växer under sin resa.
Själv har hon sysslat med teater redan länge. Det började i Mikaelskolan och fortsatte i Helsingfors i Kallion ilmaisutaiteen lukio (gymnasium med inriktning på drama och uttryckskonst). Hon har också i tre somrar stått på Raseborgsscenen och i ett år studerat på VNF:s teaterlinje. I uppsättningen av Kalevala i fjol gestaltade hon Joukahainen.
Tuff roll
Intensiva sång- och musikstudier under Teddy Granroths ledning, med bland annat genomgång av Complete Vocal Tecnique står på Marika Karlssons program.
– Det är en tuff roll hon har. Hon ska nämligen vara på scenen nästan hela tiden, säger Jan Lindroos.
Eftersom 50 personer är med och Bobo Lundén säger att ”ingen är statist”, behöver hon ändå inte fylla scenen helt ensam. Viktiga figurer är också fågelskrämman, plåtmannen och lejonet – samt hunden.
Nyckelpersoner är också Petri Horttana som ska göra scenografin, som är ny i Raseborgssammanhanget, och scenmästaren Kim Snygg som ska förverkliga de extra krävande scenlösningarna samt Anna Idman som ansvarar för dräkterna.
Ungdomsringens ordförande Dan Idman ansvarar för smink och maskering men förnekar inte att också scenen kan bli aktuell, precis som för Kim Snygg.
I dagens Karis
Manuset baserar sig på boken som Frank L Baum skrev år 1900, inte på filmen med Judy Garland i huvudrollen som gjorde berättelsen så vitt känd. Lunden säger att han ”tvättat bort filmen”.
Raseborgsversionen är modern och kommer att avvika från alla andra scenversioner. Berättelsen har bland annat flyttats från amerikanska Kansas i början av 1900-talet till dagens Karis.
Lekfullt men ej barnpjäs
De viktigaste igenkänningsfaktorerna är emellertid med, Doroty och hennes hund samt orginella följeslagare, likaså småfolket, elaka häxor och trollkarlen.
Trots det sagoaktiga och magiska är Trollkarlen från Oz ingen uttalad barnpjäs utan en allålderspjäs. Det är lekfullt och glädjefyllt, men pjäsen innehåller också sånt som gör ont.
Marit Lundström i tidningen Västra Nyland 19.2